– alla ”råvaror” som utgjorde förutsättningen för Bergslagens storhetstid. Det gula korset symboliserar jordbruket, som alltid funnits mer eller mindre i Bergslagen. Det gula och de blåa är dessutom en naturlig koppling till den svenska flaggan. Bergslagsflaggan är en korsflagga, precis som de nordiska flaggorna.
Måste jag hissa och hala den?
Bergslagsflaggan kan sitta uppe dygnet runt, även på en stor flaggstång, eftersom den inte är en nationsflagga.
Varför en flagga för Bergslagen?
För att stärka Bergslagens ”självförtroende” har Bergslagsflaggan tagits fram. Den bygger på den svenska nationsflaggan och har samma proportioner och fältdelning som den. Förhoppningen är att Bergslagsflaggan ska bli en samlande symbol för Bergslagen på samma sätt som andra lokala och regionala flaggor i landet är för sina respektive områden.
Vad betyder Bergslagen?
Det snäva geografiska begreppet Bergslagen omfattar norra och västra Västmanland, södra Dalarna och sydöstra Värmland. Tyngdpunkten ligger i norra delen av Örebro län. En vidare geografisk bestämning omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland.
Bergslag är också namnet på det arbetslag som bedrev bergsbruk på en ort eller inom ett område. Verksamheten reglerades i särskilda stadgor och förordningar. Att idka bergsbruk var ett privilegium. Sverige hade Sala silverbergslag, Stora Kopparberget (kopparbergslag) och 17 järnbergslag, nämligen två i Västmanlands, tio i Örebro, två i Värmlands, ett i Jönköpings, ett i Dalarnas och ett i Gävleborgs län. Bergshanteringen i Bergslagen är numera i stort sett försvunnen men kvar finns minnesmärkena i form av vattenfyllda gruvhål, lämningar efter hyttor, bruk och hamrar. En del hyttor och andra byggnadsverk är bevarade. I dag präglas många orter i Bergslagen av nedläggningar och arbetslöshet. Men det finns även en framtidstro och nya spännande verksamheter har trätt i bergshanteringens ställe.
Finns det liknande flaggor?
Vid sidan av vår nationsflagga har landskapen egna flaggor. De officiella landskapsflaggorna består av landskapsvapnet, men de används sällan och knappast inte alls av gemene man.
I stället har flera landskap andra flaggor som symbol för landskapet. De är framtagna av föreningar, privatpersoner m.fl. och har i flera av landskapen fått stor spridning och i många fall ersatt nationsflaggan. Syftet har varit att stärka den regionala identiteten och lyfta fram landskapet. Flaggan finns i en del fall även som dekaler, rockslagsmärken m.m. och används också i marknadsföringen av landskapet.
Särskilda flaggor finns för landskapen Skåne, Öland, Bohuslän, Småland, Halland, Hälsingland, Härjedalen och Jämtland. Av dessa är nog de skånska och jämtländska flaggorna mest kända och spridda. I Bohuslän finns till och med olika flaggor. Dessutom finns regionflaggor för Götaland, Norrland och Västsverige. Även Norden har en egen flagga. Sverige har många olika ”indelningar”: landsdelar, regioner, landsting, län, landskap, kommuner, härader, församlingar, socknar som alla har klara gränser, varav vissa även är av judiciell natur. Utöver dessa delar av landet finns även mer diffusa geografiska områden vilka inte har några exakta gränser. Bergslagen, Roslagen och Österlen är alla exempel på sådana områden och även dessa har numera egna flaggor, se nedan.
Hur har flaggan använts?
Bergslagsflaggan kan användas överallt, inte bara på en fasadstång eller på en stor flaggstång. Du kan ha den med dig överallt där du vill visa din samhörighet med Bergslagen, t.ex. när du är på en idrottsarena eller är på resande fot. Här nedan är några exempel: